Linjär algebra vs mänskliga hjärnan

Idag har det varit ännu en lång kamp med den linjära algebran. Både jag och Frida försökte kämpa och valde våra slag så väl som möjligt idag innan räkneövningarna i skolan. Men precis som igår gick vi förlorade ur striden. Tanken av att vi skulle vara tvungna att cykla i nio grader genom regn och rusk för att komplettera våra individuella projekt motiverade oss inte till att fortsätta heller. Men som tur var beslöt vi oss för att ta bussen för första gången och vi kom någorlunda hela, torra och rena till skolan. 

Väl i skolan fixade vi våra uppgifter, lämnade in dem och kände oss nöjda för tillfället. Vi gick till räkneövningarna och började fundera över de andra projekt uppgifterna som vi inte lyckats med. Döm av förvåning när vi inte kom någonstans alls. Robin och Oliver (som är mina gruppmedlemmar) anslöt sig och vi gnuggade våra geniknölar tillsammans. Vi kom inte ett steg närmre för det. Sedan visade sig att samtliga som var i rummet, ca 15 personer, hade problem med exakt samma uppgift. Hang som är vår räkneövningslärare gav oss ledtrådar och ledningar och tillslut fick grupp efter grupp fram samma lösningar! Förutom "grupp Erik" som satt och letade efter matrisen S hela lektionen, som sedan upptäckte att de haft den hela tiden. Trots denna framgång inom kampen mot den linjära algebran är vi inte klara med den. Därför ska vi träffa Robin och Oliver imorgon igen för att åtminstone försöka avsluta kampen.

Efter räkneövningarna bar det av till en föreläsning i Säkerhetsteknikens grunder. Både jag och Frida instämmer i ordet SNARK! Det var ingen speciellt givande föreläsningen eftersom inte många förstod vad han sa eller vad han ville få ut av föreläsningen.

Väl hemma efter en god måltid av varierande rester och vars ett glas mjölk var det dags för lite mer linjär algebra. När jag och Frida fått ordning på hennes uppgift i projektet och bestämde oss för att lägga ner kampen, som vi tycker att vi vann idag, såg vi en ensam lite halvbrun banan. Frida tyckte att det vore synd om den att den skulle få ligga här alldeles ensam medan vi är i Skåne. Så vi hacka upp honom, la honom i vars en skål tillsammans med lite grädde och maränger. Med andra ord blev det marängsviss även idag, men nu är det slut!

Nu ska jag äta upp min marängsviss, och kolla på TV förstås.